Not 13 — Finansiella instrument

Finansiell riskhantering

Systembolaget utsätts genom sin verksamhet för finansiella risker på placeringar i räntebärande tillgångar så som marknadsrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kassaflödesrisk. Den övergripande finanspolicy, vilken fastställts av styrelsen, syftar till att begränsa de finansiella riskernas ogynnsamma effekter på företagets finansiella resultat och ställning.

Index- och valutarisk

Inköp och försäljning sker i allt väsentligt i svenska kronor varför index- och valutaexponeringen är begränsad. En sammanställning görs årligen över de största leverantörerna baserat på inköpsvolym, där de med exponering mot index eller valuta riskbedöms var för sig.

Ränterisk

Företagets exponering för ränterisk är i allt väsentligt förknippad med pensionstillgången. Då räntesatsen i denna beräkning följer svenska statliga ränteobligationer bedöms inte ränterisken som väsentlig. Pensionsstiftelsen eftersträvar en placering av förvaltningstillgångarna som balanserar den risk som värdeutvecklingen av pensionsskulden ändå innebär. En viss exponering för ränterisk är förknippad med placeringar i räntebärande tillgångar. För att styra ränterisken sätts en målduration, samt ett tillåtet intervall där det är tillåtet att fluktuera runt måldurationen. Denna är 2,5 år för placeringsportföljen. Tillåtet intervall för portföljen är +/– 2 år och maximal löptid på enskild tillgång tillåts vara 5 år.

Kreditrisk

Huvuddelen av Systembolagets försäljning sker kontant eller mot kreditkort varför kreditrisken i form av risk för att motparten inte kommer att fullgöra sina åtaganden inte är väsentlig. Den finansiella kreditrisken som uppkommer i placeringsportföljen begränsas genom krav på officiell rating på nya placeringar samt genom limiter per emittent och klass av låntagare.

Placeringsformer är tillåtna inom följande kategorier:

  • Räntebärande värdepapper emitterade av svenska staten, kommuner eller landsting.
  • Räntebärande värdepapper emitterade av svenska statsägda bolag där staten har en ägarandel om minst 50 procent.
  • Räntebärande värdepapper emitterade av banker, andra företag eller institutioner med lägsta rating Standard & Poor BBB/A-2 eller Moody’s Baa2/P-2.

Likviditetsrisk

Systembolaget har en god likviditet och inga räntebärande skulder. Likviditetsrisken bedöms vara låg.
Beviljad checkräkningskredit uppgår till 150 MSEK och den är på balansdagen outnyttjad.

Förfallostruktur för ränterisk

FRN

 

Obligationer

 

Totalt

 

Förfallotidpunkt

2015

2014

2015

2014

2015

2014

Inom ett år

276

101

41

114

317

215

Senare än ett år men inom två år

135

425

139

145

274

570

Senare än två år men inom tre år

360

154

265

141

625

295

Senare än tre år men inom fyra år

213

537

292

90

505

627

Senare än fyra år men inom fem år

224

110

78

246

302

356

Summa

1 208

1 327

815

736

2 023

2 063

Effektiv ränta, %

0,54

1,28

2,02

2,69

1,17

1,80

FRN avser värdepapper med rörlig kupongränta. Obligationer avser värdepapper med fast kupongränta.

Resultatpåverkan

     

Känslighetsanalys för placeringar i räntebärande tillgångar

Förändring

2015

2014

Höjning av marknadsräntan

1%-enhet

19

21

Sänkning av marknadsräntan

1%-enhet

-19

-21

Känslighetsanalysen baseras på bedömningar avseende de marknadsrisker som företaget är exponerat för per balansdagen.

Andra långfristiga fordringar

2015

2014

Ingående balans, 1 januari

12

11

Tillkommande fordran

0

1

Återlagd kortfristig fordran

1

Överfört till kortfristig fordran

0

Årets reglerade fordringar

-1

Utgående balans, 31 december

12

12

     

Varav andel som förfaller till betalning senare än fem år

1

1

Som säkerhet för fordringarna har erhållits antingen borgen, pantbrev eller bankgaranti med totalt

2

6

Löptidsanalys

Inom 1 mån

1–3 mån

3–12 mån

1–5 år

Summa

Leverantörsskulder

3 572

3 572

Systembolagets leverantörsskuld är som störst per årsskiftet till följd av jul- och nyårsförsäljningen.

Verkligt värde på finansiella instrument

Företaget bedömer att det inte är några väsentliga skillnader mellan redovisat värde och verkligt värde. För kundfordringar, leverantörsskulder, övriga kortfristiga fordringar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde är löptiden kort och därför överensstämmer i stort sett verkligt värde med redovisat värde. Företaget har inte kvittat några finansiella tillgångar och skulder och har inga avtal som möjliggör kvittning.

 

2015

2014

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

   

Räntebärande värdepapper1

2 023

2 063

Lånefordringar och kundfordringar

18

16

Likvida medel – kassa, bank och likvida placeringar

1 873

1 761

     

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

   

Leverantörsskulder och upplupna kostnader

3 771

3 637

Summa

7 685

7 477

1 Verkligt värde bestämt enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument vilket motsvarar den så kallade nivå 1 enligt IFRS 13