Alkohol och framtiden – tre tydliga tendenser

Dela Skriv ut

Den 15 oktober arrangerade Systembolaget Agenda 2015 – Vägval för en hållbar hälsa, en konferens om svenska och globala hälsofrågor. Alkohol var såklart ett av fokusområdena och Agenda 2015 visade att det finns många alkoholrelaterade utmaningar att hantera i framtiden. Här är tre av dem.

1. Alkohol som folkhälsorisk

Alkohol är en växande folkhälsorisk och Europas befolkning dricker mest i världen. Enligt en undersökning som publicerades i brittiska medicinjournalen The Lancet11 har alkohol tagit sig in på topp tio-listan över riskfaktorer för dödsfall i världen – och Europas befolkning dricker mest i världen. Sverige är idag ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion, men det innebär inte att vi inte har utmaningar att bemöta. Även om vi i Sverige har kommit långt, både sett till hur det har varit och jämfört med andra länder, hamnar alkohol på sjunde plats11.

I en WHO-rapport från 201441  konstateras att generella åtgärder som höga alkoholskatter och begränsad tillgänglighet är de mest effektiva verktygen för att begränsa alkoholkonsumtion och alkoholskador. Professorn och alkoholforskaren Robin Room diskuterade på Agenda 2015 hur den allmänna synen på alkohol inte är realistisk vad gäller hälsoriskerna. Han föreslog att vi behöver en konvention om alkoholkontroll, precis som vi har för tobak.

2. Ålderspensionärernas ökade drickande

Dagens 75-åringar passar på att resa, törstar efter ny kunskap och är flitiga mediekonsumenter. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, konstaterade under Agenda 2015 att 70 på många sätt är det nya 20 och att äldre kvinnor dricker mer alkohol än tidigare12.

1976-77 hade bara en procent av 75-åriga kvinnor en riskkonsumtion av alkohol, det vill säga motsvarande nio glas vin eller mer per vecka. 30 år senare hade andelen tiodubblats, till 10 procent. Äldre mäns drickande har visserligen inte ökat i samma takt under perioden, men andelen med riskkonsumtion är ännu högre – 15 procent.12 Eftersom äldre människor på flera sätt tar större skada av alkohol än unga vuxna är det en utveckling som kan ha stor effekt på folkhälsan.

3. Svenskarnas inställning till alkohol

En annan talare på konferensen var Sören Holmberg, seniorprofessor vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Han har tillsammans med kollegorna David Karlsson och Lennart Weibull studerat vad upplevelsen av alkohol som samhällsproblem betyder för synen på alkoholpolitiska åtgärder. SOM-institutets forskning visar att det stöd för en viss liberalisering av alkoholpolitiken som fanns i början 2000-talet har vänt till ett klart minskande stöd i dag13. Även om vi numera dricker alkohol vid fler tillfällen så dricker vi totalt sett lika mycket, enligt Monitor-undersökningen17. Majoriteten av svenskarna anser att alkoholkonsumtion har främst positiva eller neutrala konsekvenser för dem själva – men negativa konsekvenser för samhället13.

Nytt forskningspris instiftat

På Agenda 2015 presenterades också nyheten att Systembolaget i samband med sitt 60-årsjubileum har instiftat Kunskapspriset, ett pris för framstående alkoholforskning.